Upplevelsebaserad inlärning ska förbättra resultaten på Holmaskolan

Holma är ett av sjuttiotalets miljonprogramområden. Prydliga gångvägar binder samman områdets bruna trevåningshus och de höga gula fastigheterna vid centrum. Mellan tegelhusen finns lekplatser, gräsmattor, buskar och träd. På Snödroppsgatan har artisten Smug One målat ett gigantiskt troll. Bilden täcker hela fasaden och bakgrunden är blå som himlen den sträcker sig upp emot. Vid torget finns den brittiska konstnären D*Face konstverk Last Embrace Before Departure. En man och en kvinna möts i en omfamning. Hennes röda kjol sträcker sig två våningar upp och i höjd med femte våningen slingrar paret armarna om varandra.

På Holmaskolan kämpar personalen hårt för att vända trenden med skolresultaten. 2019 klarade inte ens hälften av eleverna kunskapsmålen i sexan. Att arbeta med läsförståelse och språkutveckling är det viktigaste. Man arbetar med stöd i forskningen och med beprövade metoder för att stärka inlärningen. Therése Byttner Ellingsen är förstelärare på skolan.

– Eleverna vi jobbar med har olika språkbakgrund och många utmaningar i sina liv, säger hon. Vi behöver ge dem motivation och nya intryck och jobbar därför med upplevelsebaserad inlärning.

Metoden går ut på att göra studiebesök i verkligheten. Eleverna får reflektera och bearbeta sina intryck. Sedan omsätts erfarenheterna i teoretiska kunskaper i skolan. Rollspel och experiment är andra sätt att uppleva och lära.

Holma räknas som ett av landets riskområden. Polisen har gjort särskilda insatser här för att få bukt med kriminaliteten. För några år sedan satsade man hårt på det så kallade Områdesprogrammet i Malmö. Syftet var att skapa trygghet, fler jobb och de boende fick möjligheten att vara delaktiga i processen. En del var att satsa på kultur. Kulturskolans El Sistema finns på plats flera gånger i veckan för att möta barn som vill spela i orkester. Föräldrar erbjuds också att vara med och spela. ”Kulturbro” är en annan insats som syftar till att barn och familjer ska få göra utflykter för att stärka språk och få kunskap om det omgivande samhället.

Ranko Kovacevic är nyanställd på Holmaskolan. Han har jobbat som musiklärare på olika skolor i Malmö i 26 år. 

– Om man, som jag själv, har en annan språkbakgrund, är det så viktigt att man hittar sätt att hitta en gemenskap med människor som pratar svenska, säger han.

För honom har det varit musiken. 

– Det ger en möjlighet att se ut genom fönstret, se på solen och regnet här och sluta lyssna på väderleksrapporter från hemlandet, säger han. 

Han tror att det är lätt att bli inlåst i sin egen språktillhörighet om man inte får en chans att lära känna andra genom samma intressen till exempel. 

Språkutveckling är ett viktigt fokusområde. En upptäckt man gjort på Holmaskolan är att de barn som kommer som nyanlända ofta utvecklar bättre svenskakunskaper än många som bott många år i området. En annan erfarenhet är att de som har ett bra modersmål också utvecklar svenskan bättre. Inom musikundervisningen inleder skolan nu ett samarbete med Songlines. Det går ut på att arbeta både upplevelsebaserat, experimenterande och att arbeta med hemspråk och med svensk språkutveckling.

– Musiken gör att man kan arbeta både praktiskt och teoretiskt samtidigt, säger Ranko.

Therése och Ranko ser positivt på alla insatser som gynnar elevernas motivation att lära och att uppnå kunskapsmålen.

 – Vi har märkt att eleverna gillar projektet, säger Therése. Vi vill gärna börja med fyrorna i höst. Då har vi tre år på oss att utveckla samarbetet.